OBS! Bildmontage
Vy vid Blue Mountains . .
Mer utsikt . .
Mer utsikt plus engelsk kvinna . .
De "tre systrarna" . .
Fin gruppbild . .
Anton gav sig ut pa egna uppdrag och det slutade som det brukar, succe!
Mer utflykter. Aterigen succe!
Klassisk vandringsfarsa.
"Shut up woman get on my horse" skrek vi till anna. Men hon passade.
Mer gruppbilder. Oarangerad faktiskt.
Josef larde varan nyfunne van Frank ett coolt tecken.
Sahar gar det till nar Set Sail spelar.
Trott koala pa zoo.
Hungriga tasmanska djavlar.
Kangru med tillhorande unge.
Giraff med tillhorande unge.
Redo for BBQ. .
Skulle sa garna ladda upp fler bilder. Men internetet har ar pa tok for trott for det.
Holl till godo.
Fran eran tillgivne van Simon.
Händelserika dagar och halloweenfirande
Hej allesammans!
Får be så hemskt mycket om ursäkt för att det inte uppdaterats som det ska de senaste dagarna. Vi har haft mycket att göra. Fruktansvärt mycket att göra.
Vi har kommit hem från Blue mountains som var ett bra ställe. Tre dagar sen vi kom hem därifrån och vi har fortfarande inte fått hem våra bilder, som är beställda från den lokala fotobyrån. Vi har en en gång vart på bandet Set sail's spelning på en hotellpub. Vi kan nu alla deras låtar utantill. Goliat säger att han kan det också men han sjunger fel. Påstår att det är så låten skulle gå från början men det är det inte. Han ljuger, och han vet att han ljuger.
Med på denna spelning hade vi med oss Frank, en man i sina bästa år från staterna. Eller "the states" som vi säger här nere. Jon tycker att han är lik E-type i profil. Jag tycker också det men ser även lite Jörgen Jönsson i honom. Kommer upp en bild på mannen inom en snar framtid. Frank är för övrigt en riktig stjärna. Han kom till oss när vi satt och lirade kort och frågade om han fick vara med. Vi sa först: Nej! Vi ska vara ensamma. Frank började då gråta och Goliat "tröstarn" "spridarn" Sollenby tjatade på mig och Jon och tvingade oss att säga ja till Frank. Han fick det. Vi lirade några omgångar och Frank gav ett bra intryck. Han pratar som få och gör saker. Vi har en tendens att sitta still. Goliat har en tendens att sova bort alla dagar. Då får man inget gjort.
Vi har vart på Zoo med Frank, Taronga zoo mitt i Sydney. Det var en spännande upplevelse. Det enda Goliat har pratat om de senaste dagarna är historien om när han klappade en känguru. Det enda Jon har pratat om var när han hittade 20 pix på marken och gick och köpte sig en Coca Cola. Efter att han köpt den sa han: Som hittat! Efter att han berättat klart säger han alltid: Där fick ja till det du! Jag ler alltid till honom när han berättar det och säger: Ja Simon, där fick du till det. Simon ler då sitt bredaste tillbaka.
Igår var det Halloweenfirande på vårt hostel med utklädnad och grilleri. Man fick stå på led med kostym och ta en tallrik. På bordet stod det stekt lök, en korv, lite sallad och dressing. Jon tog 2 tallrikar, "Då slipper man gå flera ggr" sa han och log sådär brett igen. Till råga på det hade han jordens absolut fulaste mössa på sig tillsammans med ett linne och gröna shorts uppdragna till naveln. Jag tog då ingen mat utan snodde Jons ena tallrik och åt upp den. Jag log då åt honom och sa: Så slipper man gå flera ggr. Där fick jag till det! Livet leker. Under tiden detta inträffade satt Goliat ensam på en stol. Han kom fram till mig idag och frågade: Fick man ta mat från det där bordet igår? De hade nämligen sagt varsågod på engelska så han kopplade inte det.
Idag sitter vi i en park utanför Sebbes hus och skriveriar lite. Solen lyser och himlen är blå och det springer hundar och sånt nära oss. Det landade en fluga på Sebbes tand nyss också. Jag såg det inte, men Jon sa det till mig.
Ha det fint!
Mvh Freyr
Får be så hemskt mycket om ursäkt för att det inte uppdaterats som det ska de senaste dagarna. Vi har haft mycket att göra. Fruktansvärt mycket att göra.
Vi har kommit hem från Blue mountains som var ett bra ställe. Tre dagar sen vi kom hem därifrån och vi har fortfarande inte fått hem våra bilder, som är beställda från den lokala fotobyrån. Vi har en en gång vart på bandet Set sail's spelning på en hotellpub. Vi kan nu alla deras låtar utantill. Goliat säger att han kan det också men han sjunger fel. Påstår att det är så låten skulle gå från början men det är det inte. Han ljuger, och han vet att han ljuger.
Med på denna spelning hade vi med oss Frank, en man i sina bästa år från staterna. Eller "the states" som vi säger här nere. Jon tycker att han är lik E-type i profil. Jag tycker också det men ser även lite Jörgen Jönsson i honom. Kommer upp en bild på mannen inom en snar framtid. Frank är för övrigt en riktig stjärna. Han kom till oss när vi satt och lirade kort och frågade om han fick vara med. Vi sa först: Nej! Vi ska vara ensamma. Frank började då gråta och Goliat "tröstarn" "spridarn" Sollenby tjatade på mig och Jon och tvingade oss att säga ja till Frank. Han fick det. Vi lirade några omgångar och Frank gav ett bra intryck. Han pratar som få och gör saker. Vi har en tendens att sitta still. Goliat har en tendens att sova bort alla dagar. Då får man inget gjort.
Vi har vart på Zoo med Frank, Taronga zoo mitt i Sydney. Det var en spännande upplevelse. Det enda Goliat har pratat om de senaste dagarna är historien om när han klappade en känguru. Det enda Jon har pratat om var när han hittade 20 pix på marken och gick och köpte sig en Coca Cola. Efter att han köpt den sa han: Som hittat! Efter att han berättat klart säger han alltid: Där fick ja till det du! Jag ler alltid till honom när han berättar det och säger: Ja Simon, där fick du till det. Simon ler då sitt bredaste tillbaka.
Igår var det Halloweenfirande på vårt hostel med utklädnad och grilleri. Man fick stå på led med kostym och ta en tallrik. På bordet stod det stekt lök, en korv, lite sallad och dressing. Jon tog 2 tallrikar, "Då slipper man gå flera ggr" sa han och log sådär brett igen. Till råga på det hade han jordens absolut fulaste mössa på sig tillsammans med ett linne och gröna shorts uppdragna till naveln. Jag tog då ingen mat utan snodde Jons ena tallrik och åt upp den. Jag log då åt honom och sa: Så slipper man gå flera ggr. Där fick jag till det! Livet leker. Under tiden detta inträffade satt Goliat ensam på en stol. Han kom fram till mig idag och frågade: Fick man ta mat från det där bordet igår? De hade nämligen sagt varsågod på engelska så han kopplade inte det.
Idag sitter vi i en park utanför Sebbes hus och skriveriar lite. Solen lyser och himlen är blå och det springer hundar och sånt nära oss. Det landade en fluga på Sebbes tand nyss också. Jag såg det inte, men Jon sa det till mig.
Ha det fint!
Mvh Freyr
Pub, Pilsner och Poesi i dess basta form
tjabba tjeeeena halla!!!
Pa andra sidan joden ar allt som det ska, vi lever livet och allt ar bara bra. Man onskar ibland att vissa vanner var har, men i dig Christian Iskander kommer jag alltid vara kar. Att se blue Mountain var en harlig grej, det var som att kolla pa en fantastisk tjej. Trad stora som ett hus, lianer hangde ner dar man kan utfora bus. Vi var uppe med en tupp, och med linbana vi akte upp. Till de hojder vi aldrig anat, vi sag de vyer vi aldrig spanat. Blaa berg och mycket skog, vi bara stod och log. Till detta naturfenomen, och tankte pa victor som ar i armen. Han slar pa sina tummor sma, vi lever ett liv som fa. Ett vattenfall som rasar ner, vad kan man onska mer? En pase chips och ol dartill, det far tiden att sta still. I morgon ingen klocka tjuter, av denna sovmorgon vi njuter. Det dromliv vi suktat efter, det ar sanning nu och mer darefter. Imogon vi tillbaka till sydney gar, och laddar for Sveriges kallaste nyar.
Ha en mycket trevlig afton
Mvh Goliat
Pa andra sidan joden ar allt som det ska, vi lever livet och allt ar bara bra. Man onskar ibland att vissa vanner var har, men i dig Christian Iskander kommer jag alltid vara kar. Att se blue Mountain var en harlig grej, det var som att kolla pa en fantastisk tjej. Trad stora som ett hus, lianer hangde ner dar man kan utfora bus. Vi var uppe med en tupp, och med linbana vi akte upp. Till de hojder vi aldrig anat, vi sag de vyer vi aldrig spanat. Blaa berg och mycket skog, vi bara stod och log. Till detta naturfenomen, och tankte pa victor som ar i armen. Han slar pa sina tummor sma, vi lever ett liv som fa. Ett vattenfall som rasar ner, vad kan man onska mer? En pase chips och ol dartill, det far tiden att sta still. I morgon ingen klocka tjuter, av denna sovmorgon vi njuter. Det dromliv vi suktat efter, det ar sanning nu och mer darefter. Imogon vi tillbaka till sydney gar, och laddar for Sveriges kallaste nyar.
Ha en mycket trevlig afton
Mvh Goliat
Utflykt till bla berg och djupa funderingar
Tjingeling!
Har sitter jag, en ensam man i mina basta ar och funderar pa vad framtiden har att ge. Ar det aventyr, som man sa garna vill ha i mangder, som verkligen ar meningen med livet? Eller ar det livets varme och trygghet man verkligen vill at? Min hjarna ar kluven och man vill garna ha lite av allt, ha kakan och ocksa ata av den sa att saga. Just i detta nu har man varit pa en lokal pub och tagit sig nagra pilsen tillsammans med riktigt goda vanner pa andra sidan jorden en mandag kvall. Dromliv skulle jag vilja saga. Till raga pa allt har vi ocksa fritt internet. Sjalvklarhet for vissa, lyx for andra. Lamnat sydney for en liten tvadagarsutflyt till Blue mountain har vi ocksa gjort. Kom hit nar det var morkt sa vi har inte sett nagonting av det men vi ska vara uppe med tuppen for att forhoppningsvis kunna se en hoppande kangeru med en unge i pungen tillsammans med en kopp kaffe. Det ar ocksa dromliv. Allt ar dromliv.
Samtidigt som jag sitter har sitter jag ocksa och langtar tillbaka till det liv jag hade nar jag var en ung man utan erfarenheter, for ca 1,5 veckor sen. Man hade tryggheten, karleken nara till hands och en mamma att aka hem till nar man ville sitta pa en olast toa och ropa "fardig" sa kom det en varmande hand och skotte jobbet at en. Detta har vi inte pa andra sidan jorden. Jag satt i drommarnas varld en gang och ropade just det dar ordet som manga garna glommer bort. Goliat kom da in i rummet, slog mig i ansiktet och gick darifran. Tararna rinner fortfarande via mina kinder for att sedan falla ner mot marken och tina bort likt anga. Man kanner sig bortglomd i denna stora varld i stunder som denna.
Jag tror man maste hitta sig sjalv for att kunna fa en slutsats av det hela. En mix av alltihop. Aventyren vi nu har pa andra sidan jorden har hittills vart fantastiska, for att inte saga nyttiga. Jag har fortfarande inte funnit mig sjalv men hoppas verkligen kunna gora det en vacker dag.
Med detta vill jag bara saga tack till alla er som varit dar nar jag ropat "fardig". Ni som fangat upp angan som fallit ner till marken, gjort den till vatten som jag sen kan dricka for att fa ny energi. Det ar ni som far mitt liv till att bli dromliv. Jag ska fortsatta forsoka hitta mig sjalv. Kommer jag nagonsin hitta mig sjalv eller ar jag bara mig sjalv? Kanske ar det umganget runtomkring mig som ar jag? Kanske ar det det jag gor som ar jag?
Visdomsord: Sa lange ingen person sager att de inte gillar mig, sa tror jag att de gillar mig. Det finns ingen anledning att tro att de inte gillar mig, nar jag kan tro att de gor det istallet.
Jag hoppas detta gav er en skon start pa veckan.
Mvh Freyr
Har sitter jag, en ensam man i mina basta ar och funderar pa vad framtiden har att ge. Ar det aventyr, som man sa garna vill ha i mangder, som verkligen ar meningen med livet? Eller ar det livets varme och trygghet man verkligen vill at? Min hjarna ar kluven och man vill garna ha lite av allt, ha kakan och ocksa ata av den sa att saga. Just i detta nu har man varit pa en lokal pub och tagit sig nagra pilsen tillsammans med riktigt goda vanner pa andra sidan jorden en mandag kvall. Dromliv skulle jag vilja saga. Till raga pa allt har vi ocksa fritt internet. Sjalvklarhet for vissa, lyx for andra. Lamnat sydney for en liten tvadagarsutflyt till Blue mountain har vi ocksa gjort. Kom hit nar det var morkt sa vi har inte sett nagonting av det men vi ska vara uppe med tuppen for att forhoppningsvis kunna se en hoppande kangeru med en unge i pungen tillsammans med en kopp kaffe. Det ar ocksa dromliv. Allt ar dromliv.
Samtidigt som jag sitter har sitter jag ocksa och langtar tillbaka till det liv jag hade nar jag var en ung man utan erfarenheter, for ca 1,5 veckor sen. Man hade tryggheten, karleken nara till hands och en mamma att aka hem till nar man ville sitta pa en olast toa och ropa "fardig" sa kom det en varmande hand och skotte jobbet at en. Detta har vi inte pa andra sidan jorden. Jag satt i drommarnas varld en gang och ropade just det dar ordet som manga garna glommer bort. Goliat kom da in i rummet, slog mig i ansiktet och gick darifran. Tararna rinner fortfarande via mina kinder for att sedan falla ner mot marken och tina bort likt anga. Man kanner sig bortglomd i denna stora varld i stunder som denna.
Jag tror man maste hitta sig sjalv for att kunna fa en slutsats av det hela. En mix av alltihop. Aventyren vi nu har pa andra sidan jorden har hittills vart fantastiska, for att inte saga nyttiga. Jag har fortfarande inte funnit mig sjalv men hoppas verkligen kunna gora det en vacker dag.
Med detta vill jag bara saga tack till alla er som varit dar nar jag ropat "fardig". Ni som fangat upp angan som fallit ner till marken, gjort den till vatten som jag sen kan dricka for att fa ny energi. Det ar ni som far mitt liv till att bli dromliv. Jag ska fortsatta forsoka hitta mig sjalv. Kommer jag nagonsin hitta mig sjalv eller ar jag bara mig sjalv? Kanske ar det umganget runtomkring mig som ar jag? Kanske ar det det jag gor som ar jag?
Visdomsord: Sa lange ingen person sager att de inte gillar mig, sa tror jag att de gillar mig. Det finns ingen anledning att tro att de inte gillar mig, nar jag kan tro att de gor det istallet.
Jag hoppas detta gav er en skon start pa veckan.
Mvh Freyr
Svajigt vader och brand hud.
Tjabba.
Idag har jag hittat ett tangentbord som ar osvenskt. Men jag hoppas det ska ga bra anda.
Idag vaknade vi till stralande solsken med tva val. Ska vi till stranden? Eller ska vi tvatta?
Efter noga overvagande, och med tanke pa att vi har varit tvugna att vanda kalsongerna ut och in bestamde vi oss for att tvatta. Detta gjorde vi pa det lokala tvatteriet som drivs av en kines. Han tyckte vi sag lattlurade ut och tankte ta lite extra betalt. Det gjorde han, och vi betalde. Vi hangde lapp over detta i kanske 10 eller 5 minuter sen gick det over. I precis samma ogonblick som det gick over borjar det osregna och aska. Och nu sitter vi har.
I afton ryktas det om att Anton ska satta allt pa svart pa casinot. Jag och Josef foljer med och stottar ifall det mot formodan skulle bli rott.
Gardagen var betydligt finare och den spenderades pa Coogee Beach. Nagra av oss har lite har och brande harbotten. Och nagra har lite pigment och brande kroppen. Cirkus 30 grader i luften. Badvanlig tempertatur i vattnet.
Anton slarvade lite med solskyddet.
Och ville darfor ha hjalp. Som den van man ar staller man sjalvklart upp.
En present vi fick med oss pa resan kom till stor anvandning.
Josse ville bada, men tvekade lite.
Sen upprepade han ett par ganger for sig sjalv:
"Jag ar inte radd, jag kan bada" sa gav han sig ut.
Och vilken succe det blev! tva tummar upp fran Josef.
Hors sager man da!
Simon.
Idag har jag hittat ett tangentbord som ar osvenskt. Men jag hoppas det ska ga bra anda.
Idag vaknade vi till stralande solsken med tva val. Ska vi till stranden? Eller ska vi tvatta?
Efter noga overvagande, och med tanke pa att vi har varit tvugna att vanda kalsongerna ut och in bestamde vi oss for att tvatta. Detta gjorde vi pa det lokala tvatteriet som drivs av en kines. Han tyckte vi sag lattlurade ut och tankte ta lite extra betalt. Det gjorde han, och vi betalde. Vi hangde lapp over detta i kanske 10 eller 5 minuter sen gick det over. I precis samma ogonblick som det gick over borjar det osregna och aska. Och nu sitter vi har.
I afton ryktas det om att Anton ska satta allt pa svart pa casinot. Jag och Josef foljer med och stottar ifall det mot formodan skulle bli rott.
Gardagen var betydligt finare och den spenderades pa Coogee Beach. Nagra av oss har lite har och brande harbotten. Och nagra har lite pigment och brande kroppen. Cirkus 30 grader i luften. Badvanlig tempertatur i vattnet.
Anton slarvade lite med solskyddet.
Och ville darfor ha hjalp. Som den van man ar staller man sjalvklart upp.
En present vi fick med oss pa resan kom till stor anvandning.
Josse ville bada, men tvekade lite.
Sen upprepade han ett par ganger for sig sjalv:
"Jag ar inte radd, jag kan bada" sa gav han sig ut.
Och vilken succe det blev! tva tummar upp fran Josef.
Hors sager man da!
Simon.
Musik, sol och bad
Hejhej!
Nu har vi varit här i sydney i en vecka, Mycket trevlig vecka. Lite för trevlig tror jag, Freyr kollade sina konton idag och fick fram ett mycket otrevligt ansiktsuttryck. Han fick fram ett par få ord " Jag börjar nog söka jobb imorgon, annars kan det gå illa". Så ni som trodde att vi skulle komma hem till jul så är det nog inte helt omöjligt.
Onsdagskvällen tillbringade vi i Newtown på en liten bar där jons bror Sebbe hade en spelning med bandet Set sail. Bra band, mycket bra. Men Newtown var en riktigt trött förort förövrigt. När man går på resturang där så ska man ha med sig egen dryck, det glömde vi.
Idag vaknade Jon kl 8,00 och då valde han att gå ut och springa, han har pli på sig själv. Freyr hade också lovat att springa, men han råkade känna efter lite för mycket. Han märkte då att foten krånglade och att den nog inte skulle hålla för en löprunda, så han somnade om. När Jon var klar med duschen hade kl slagit 10,30 och han kastade upp mig och Freyr så åkte vi till coogee och la oss på stranden. Vi tog oss ett dopp i havet också. Efter några timmars solande hade Freyr bränt sitt ena bröst och Jon sin rygg så vi åkte hem.
Nu sitter vi hemma hos sebbe och har ätit lite. Ikväll ska vi bara kolla film, mystorsdag får det bli.
Ha det
MVH Goliat
Nu har vi varit här i sydney i en vecka, Mycket trevlig vecka. Lite för trevlig tror jag, Freyr kollade sina konton idag och fick fram ett mycket otrevligt ansiktsuttryck. Han fick fram ett par få ord " Jag börjar nog söka jobb imorgon, annars kan det gå illa". Så ni som trodde att vi skulle komma hem till jul så är det nog inte helt omöjligt.
Onsdagskvällen tillbringade vi i Newtown på en liten bar där jons bror Sebbe hade en spelning med bandet Set sail. Bra band, mycket bra. Men Newtown var en riktigt trött förort förövrigt. När man går på resturang där så ska man ha med sig egen dryck, det glömde vi.
Idag vaknade Jon kl 8,00 och då valde han att gå ut och springa, han har pli på sig själv. Freyr hade också lovat att springa, men han råkade känna efter lite för mycket. Han märkte då att foten krånglade och att den nog inte skulle hålla för en löprunda, så han somnade om. När Jon var klar med duschen hade kl slagit 10,30 och han kastade upp mig och Freyr så åkte vi till coogee och la oss på stranden. Vi tog oss ett dopp i havet också. Efter några timmars solande hade Freyr bränt sitt ena bröst och Jon sin rygg så vi åkte hem.
Nu sitter vi hemma hos sebbe och har ätit lite. Ikväll ska vi bara kolla film, mystorsdag får det bli.
Ha det
MVH Goliat
Man hinner inte med allt man vill göra
Tjena allesammans!
Idag är en sån där dag som många i Grönland bara drömmer om att få uppleva, ca 25 grader varmt, helt godkänd vårvärme, klarblå himmel med lätta pustar från de sju haven. Med andra ord en perfekt dag för att ligga på stranden med en iskall procenthaltig dryck i näven och ett nöjt "businessman"-leende på läpparna.
Så gjorde inte vi. Igår var vi på en krog kallad The Gaff där vi hade hört från vår nya Irankompis Raman att det skulle vara wet t-shirt tävling. 3 glada män i 20 års åldern tänker med fel huvud i detta läge och går givetvis dit. Raman kan sin sak och efter en timme eller stod man där i havet bland mestadels det manliga könet och kollade på unga vilsna själar med vit t-shirt och ingen behå och låter en annan person hälla vatten på t-shirten vilket resulterar i genomskinlig t-shirt, synliga baloobas och ett jubel i ca 180 db. "Take shirt off!" skrek de flesta, "Take down the girls!" skrek jag. "They are going to regret this tomorrow, what have you thougt if this was your daughter?". Ingen lyssnade på mig utan tjejerna tog en efter en av sig tröjan. Jag kände mig äcklad, vem tillåter sånt här?
Efter showen kom alla tjejer fram till mig och började antasta mig. Jag kände mig förolämpad och snuskig. "can we sleep at your place?" sa de alla i kör med en stämma likt en kör med änglar. "It would be nice to lay down and talk to you girls the whole night and maybe have a pillowfight in only underwear, but my roommate Ben is going to work tomorrow and must go up early." De tissade då iväg och jag tog mitt pick och pack och drog hem.
Allt detta resulterade i att jag vaknade ganska sent med ett knaggligt huvud. Törstig var jag också, Goliat likaså. Jon däremot var pigg som en lärka och valde att sticka ut på en löprunda. Goliat var under tiden och köpte varsin colaburk till mig och honom. Jon kom tillbaka, Goliat satt och drack cola och tvingade Jon att göra situps, rygglyft, armhävningar, handtag, famntag, klapp eller kyss. Vi gick sen upp vid ca 12 och gick ut i det underbara vädret, hann ca 4 meter där vi stötte på 3 stolar och ett bord. Där drog vi fram spelkorten och lirade i en timme. I skrivande stund har vi ätit spaghetti med köttfärssås och kryddat lite med parmesancheese.
Med detta vill jag bara säga att vi måste ta vara på den tiden vi har. Vi har bara en tid, och den tickar. Rätt som det är sitter man där, har hunnit fylla både 40 och 50 och ens största nöje är att ta den där lilla stänkarn på fredag kväll för att sen göra allt det där man måste göra.
Tack för ordet.
Mvh Freyr
Idag är en sån där dag som många i Grönland bara drömmer om att få uppleva, ca 25 grader varmt, helt godkänd vårvärme, klarblå himmel med lätta pustar från de sju haven. Med andra ord en perfekt dag för att ligga på stranden med en iskall procenthaltig dryck i näven och ett nöjt "businessman"-leende på läpparna.
Så gjorde inte vi. Igår var vi på en krog kallad The Gaff där vi hade hört från vår nya Irankompis Raman att det skulle vara wet t-shirt tävling. 3 glada män i 20 års åldern tänker med fel huvud i detta läge och går givetvis dit. Raman kan sin sak och efter en timme eller stod man där i havet bland mestadels det manliga könet och kollade på unga vilsna själar med vit t-shirt och ingen behå och låter en annan person hälla vatten på t-shirten vilket resulterar i genomskinlig t-shirt, synliga baloobas och ett jubel i ca 180 db. "Take shirt off!" skrek de flesta, "Take down the girls!" skrek jag. "They are going to regret this tomorrow, what have you thougt if this was your daughter?". Ingen lyssnade på mig utan tjejerna tog en efter en av sig tröjan. Jag kände mig äcklad, vem tillåter sånt här?
Efter showen kom alla tjejer fram till mig och började antasta mig. Jag kände mig förolämpad och snuskig. "can we sleep at your place?" sa de alla i kör med en stämma likt en kör med änglar. "It would be nice to lay down and talk to you girls the whole night and maybe have a pillowfight in only underwear, but my roommate Ben is going to work tomorrow and must go up early." De tissade då iväg och jag tog mitt pick och pack och drog hem.
Allt detta resulterade i att jag vaknade ganska sent med ett knaggligt huvud. Törstig var jag också, Goliat likaså. Jon däremot var pigg som en lärka och valde att sticka ut på en löprunda. Goliat var under tiden och köpte varsin colaburk till mig och honom. Jon kom tillbaka, Goliat satt och drack cola och tvingade Jon att göra situps, rygglyft, armhävningar, handtag, famntag, klapp eller kyss. Vi gick sen upp vid ca 12 och gick ut i det underbara vädret, hann ca 4 meter där vi stötte på 3 stolar och ett bord. Där drog vi fram spelkorten och lirade i en timme. I skrivande stund har vi ätit spaghetti med köttfärssås och kryddat lite med parmesancheese.
Med detta vill jag bara säga att vi måste ta vara på den tiden vi har. Vi har bara en tid, och den tickar. Rätt som det är sitter man där, har hunnit fylla både 40 och 50 och ens största nöje är att ta den där lilla stänkarn på fredag kväll för att sen göra allt det där man måste göra.
Tack för ordet.
Mvh Freyr
Nu är det avgjort!
Tävlingen är avgjord! Kul att se att så många deltog.
När vi faktiskt skriver ett par rader till er tycker jag att man kan anstränga sig och skriva en liten rad tillbaka. Men nu kommer jag in på fel spår här.
Vi hade två personer som gissade rätt, alternativ 3. Detta gjorde det lätt för oss att lotta. En klassisk slantsingling.
"Abou" för Peter. "Kanga" För Jakob. Anton som har övat upp ett fint flipp i sin tumme fick den stora äran.
Flipp. Fång. Vänd. Abou. Peter vann. Grattis peter! Men du missade att ge adressen. Du får en chans till på dig.
Såhär gick det till hos doktorn.
Först fick jag fylla i ett formulär..
Sen fick jag träffa en doktor. Här tror jag alltså att han ska bryta mitt ben.
Som han klämde och vek.
Ett par välsvarvade ben.
Rådgör med doktorn. Ska vi röntga eller inte? Inte tyckte jag.
Vi konstaterar att allt kommer bli bra igen. Och det gillar vi båda.
Mvh
Oscar Simon Jonasson
När vi faktiskt skriver ett par rader till er tycker jag att man kan anstränga sig och skriva en liten rad tillbaka. Men nu kommer jag in på fel spår här.
Vi hade två personer som gissade rätt, alternativ 3. Detta gjorde det lätt för oss att lotta. En klassisk slantsingling.
"Abou" för Peter. "Kanga" För Jakob. Anton som har övat upp ett fint flipp i sin tumme fick den stora äran.
Flipp. Fång. Vänd. Abou. Peter vann. Grattis peter! Men du missade att ge adressen. Du får en chans till på dig.
Såhär gick det till hos doktorn.
Först fick jag fylla i ett formulär..
Sen fick jag träffa en doktor. Här tror jag alltså att han ska bryta mitt ben.
Som han klämde och vek.
Ett par välsvarvade ben.
Rådgör med doktorn. Ska vi röntga eller inte? Inte tyckte jag.
Vi konstaterar att allt kommer bli bra igen. Och det gillar vi båda.
Mvh
Oscar Simon Jonasson
Bildkavalkad
Eftersom vi har varit lite dåliga på att ladda upp bilder, får ni här lite kompensation.
Vi börjar med lite bilder från vårat besök på Coogee Beach. Desvärre var det inget badväder.
Josefs trötta ansikte. .
Anton tyckte han hittade den perfekta miljön för en ny profilbild på
facebook. Han hittade ett bra stativ och 10 sekunders självutlösare
gjorde sitt.
Simon trotsar allt vad varningar heter.
Josef likaså.
"Dom som känner mig vet att jag gillar att tänja på gränserna"
De obligatoriska landskapsbilderna.
Den här bilden är bara bra.
Finns det något finare än lite manlig kärlek ute på klipporna med
havsutsikt?
Avslutningsvis laddar vi upp lite bilder som vi plockat här och var i olika sammanhang.
Årets kock, Island 2005. Paradrätt kolja.
Resultatet.
Josef visar upp en pose som han lärt sig av sin brossa.
Hos den här mannen (Viktor Boman, Jönköping, Sverige) med tillhörande
rumskamrater spenderade vi en kväll. En riktigt maffig lägenhet hade
de lyckats få tag på. Men det är en annan historia.
Ett misslyckat försök till gruppbild med självutlösare. Men en väldigt fin bild.
344 bilder har tagits. 98 av dom bilderna är mysbilder på Josef och Anton.
Nu har de även börjat presentera varandra som "special friend".
/Simon.
Vi börjar med lite bilder från vårat besök på Coogee Beach. Desvärre var det inget badväder.
Josefs trötta ansikte. .
Anton tyckte han hittade den perfekta miljön för en ny profilbild på
facebook. Han hittade ett bra stativ och 10 sekunders självutlösare
gjorde sitt.
Simon trotsar allt vad varningar heter.
Josef likaså.
"Dom som känner mig vet att jag gillar att tänja på gränserna"
De obligatoriska landskapsbilderna.
Den här bilden är bara bra.
Finns det något finare än lite manlig kärlek ute på klipporna med
havsutsikt?
Avslutningsvis laddar vi upp lite bilder som vi plockat här och var i olika sammanhang.
Årets kock, Island 2005. Paradrätt kolja.
Resultatet.
Josef visar upp en pose som han lärt sig av sin brossa.
Hos den här mannen (Viktor Boman, Jönköping, Sverige) med tillhörande
rumskamrater spenderade vi en kväll. En riktigt maffig lägenhet hade
de lyckats få tag på. Men det är en annan historia.
Ett misslyckat försök till gruppbild med självutlösare. Men en väldigt fin bild.
344 bilder har tagits. 98 av dom bilderna är mysbilder på Josef och Anton.
Nu har de även börjat presentera varandra som "special friend".
/Simon.
Dag 4 på vift!
Heeej på er!
Idag när vi vaknade hade jag sjäv haft en underbar natt tillsammans med mina drömmar. Simon hade också sovit bra, Anton däremot hade haft en usel natt, han somnade vid 5 snåret för vår rumsgranne satt uppe och kollade på tv. (han är för övrigt också ägare till vårt hostel). Anton har ett mycket trasigt ansikte när han vaknar, ojojoj vad han kan se ut...
När jag och anton väl hade kommit upp hur sängen vid ca halv 2 ( då simon hade varit uppe och yrat sen kl 09,30) gick vi mot hamnen och kollade runt lite gick vi ut på en brygga och där ser jag en vilsen fisk som simmar runt, anton ser då ett det hänger en tråd efter fisken som sitter fast i bryggan. han tar tag i tråden och drar upp fisken och kollade stolt på oss, "jag har fått fisk pojkar". han visste inte riktigt vad han skulle göra så han lämnade över jobbet till ett par fiskare, som sedan slängde i fisken.
Efter detta gick vi hem och lagade lite mat, mycket gott. Vi tog bussen ner till operan efter det och anton och simon tvingade mig att ta en bild när jag hoppar utanför operahuset. vi satt en stund och och njöt en stund i solen. Sen åkte vi hem och snackade lite med Ben, grym kille.
Nu är vi hemma hos sebbe och har lagat mat och det jag ser framför mig just nu är två trötta ansikten, så nu är det dags för sängen.
Sov gott
Mvh Goliat
Idag när vi vaknade hade jag sjäv haft en underbar natt tillsammans med mina drömmar. Simon hade också sovit bra, Anton däremot hade haft en usel natt, han somnade vid 5 snåret för vår rumsgranne satt uppe och kollade på tv. (han är för övrigt också ägare till vårt hostel). Anton har ett mycket trasigt ansikte när han vaknar, ojojoj vad han kan se ut...
När jag och anton väl hade kommit upp hur sängen vid ca halv 2 ( då simon hade varit uppe och yrat sen kl 09,30) gick vi mot hamnen och kollade runt lite gick vi ut på en brygga och där ser jag en vilsen fisk som simmar runt, anton ser då ett det hänger en tråd efter fisken som sitter fast i bryggan. han tar tag i tråden och drar upp fisken och kollade stolt på oss, "jag har fått fisk pojkar". han visste inte riktigt vad han skulle göra så han lämnade över jobbet till ett par fiskare, som sedan slängde i fisken.
Efter detta gick vi hem och lagade lite mat, mycket gott. Vi tog bussen ner till operan efter det och anton och simon tvingade mig att ta en bild när jag hoppar utanför operahuset. vi satt en stund och och njöt en stund i solen. Sen åkte vi hem och snackade lite med Ben, grym kille.
Nu är vi hemma hos sebbe och har lagat mat och det jag ser framför mig just nu är två trötta ansikten, så nu är det dags för sängen.
Sov gott
Mvh Goliat
Vet ni inte vem Ben är?
Hejsan allesammans!
Vi har inte berättat om vår rumskamrat Ben. Det är en härlig 29-årig man från England, en förort till Manchester för att vara exakt, som ligger och sover i vårt rum om nätterna. En kväll började vi prata lite med honom och det klickade direkt. Vi pratade om väder och vind och helt plötsligt sa han: "Hey! Stop talking! I want to tell you guys about my machine." Ben har en maskin som han sover med som gör att han inte snarkar så högt. Om han inte har den på sig (ser ut som en sån mask man har när man ska somna på operationsbordet kopplat till en liten maskin som ligger på golvet) så snarkar han riktigt högt. I will snore like hell if i don't sleep with this machine, som han sa själv. Vi pratade lite om maskinen och hur jobbigt det måste vara och allt det där men han hade vant sig vid den, vilket jag tycker är väldigt bra.
Ben berättade också att han inte riktigt är som alla andra engelsmän, han gillar inte fotboll. Finns det någon i världen som känner någon som träffat en engelsman som inte gillar fotboll? Egentligen inte. Förutom dom som känner dom som känner oss. Vi har nämligen träffat en sån engelsman. Ben jobbade tidigare som bilförare, kan låta lustigt men det är det faktiskt inte. Rätt tråkigt jobb verkar det som. Man får ett samtal från en person som köpt en bil, Ben åker då och hämtar den bilen och kör den till verkstad. När bilen är klar kör han den tillbaka till personen som först ringde samtalet.
Innan Ben flyttade till Australien (har i skrivande stund vart här i ca 3-4 veckor) så bodde han hemme hos sin mamma pga att det var så dyrt att flytta till egen lya. Han har aldrig tvättat, diskat, städat eller lagat mat. Ben levde drömliv innan han kom hit. Han berättade att varje gång han kom hem från jobbet rullade hans mamma ut röda mattan och välkomnade honom hem. Tänk om man hade haft det så bra. Då hade man levt drömliv, precis som Ben.
Ha det fint!
Mvh Freyr
Ps. Vi kommer inom en snar framtid lägga upp bilder på folk vi träffat under resan. Förhoppningsvis har vi då även en bild på ben. Ds.
Vi har inte berättat om vår rumskamrat Ben. Det är en härlig 29-årig man från England, en förort till Manchester för att vara exakt, som ligger och sover i vårt rum om nätterna. En kväll började vi prata lite med honom och det klickade direkt. Vi pratade om väder och vind och helt plötsligt sa han: "Hey! Stop talking! I want to tell you guys about my machine." Ben har en maskin som han sover med som gör att han inte snarkar så högt. Om han inte har den på sig (ser ut som en sån mask man har när man ska somna på operationsbordet kopplat till en liten maskin som ligger på golvet) så snarkar han riktigt högt. I will snore like hell if i don't sleep with this machine, som han sa själv. Vi pratade lite om maskinen och hur jobbigt det måste vara och allt det där men han hade vant sig vid den, vilket jag tycker är väldigt bra.
Ben berättade också att han inte riktigt är som alla andra engelsmän, han gillar inte fotboll. Finns det någon i världen som känner någon som träffat en engelsman som inte gillar fotboll? Egentligen inte. Förutom dom som känner dom som känner oss. Vi har nämligen träffat en sån engelsman. Ben jobbade tidigare som bilförare, kan låta lustigt men det är det faktiskt inte. Rätt tråkigt jobb verkar det som. Man får ett samtal från en person som köpt en bil, Ben åker då och hämtar den bilen och kör den till verkstad. När bilen är klar kör han den tillbaka till personen som först ringde samtalet.
Innan Ben flyttade till Australien (har i skrivande stund vart här i ca 3-4 veckor) så bodde han hemme hos sin mamma pga att det var så dyrt att flytta till egen lya. Han har aldrig tvättat, diskat, städat eller lagat mat. Ben levde drömliv innan han kom hit. Han berättade att varje gång han kom hem från jobbet rullade hans mamma ut röda mattan och välkomnade honom hem. Tänk om man hade haft det så bra. Då hade man levt drömliv, precis som Ben.
Ha det fint!
Mvh Freyr
Ps. Vi kommer inom en snar framtid lägga upp bilder på folk vi träffat under resan. Förhoppningsvis har vi då även en bild på ben. Ds.
Vem är Ben?
Hejsan allesammans!
Vi har glömt berätta om Ben, vår rumskamrat. Vi trodde vi skulle få ett drömrum med högt i tak och sängar gjorda av guld där vi tre resenärer skulle få vila för oss själva. Så var det absolut inte. Högt i tak är det, sängarna är svartmålade metallvåningssängar med vass stege, det finns en röd yta på golvet som Goliat lagt alla sina vita kläder på så de fått fläckar. Sen har vi en anhängare, Ben heter han. Goliat och Jon har hälsat på honom, skakade hand och presenterade sig. Jon gissar på att han är från Australien, Goliat har ingen aning. Jag satt på en toalett när de hälsade på Ben så jag har inte hunnit träffa honom. Har ingen aning om hur han ser ut.
Alltid när vi kommer hem på kvällen ligger Ben där och sover. Han ligger i underslafen på dubbelsäng och eftersom jag och Jon paxade den andra sängen så måste Goliat klättra över Ben för att komma upp i sin säng. Han tycker att det är riktigt jobbigt för sängarna är inte av modell 2010, utan knarrar väldigt mycket. När han sen ska lägga sig tillrätta skakar sängen, nästan hela rummet faktiskt. Ben rör sig då lite irriterat för att sen somna sött. När vi sen vaknar har Ben gått. Jag vaknade en dag av att Ben höll på att ta på sig sina kläder. Jag vågade inte riktigt hälsa på honom med mitt väldigt trötta utseende så jag valde att sova räv. Jag hörde hur Ben knöt sina skor och smörjde in sig i lotion, sen gick han ut. Ca 30 minuter senare bankar det på dörren. Vem är det? undrade jag då för mig själv. För att få reda på detta skulle jag vara tvungen att gå upp ur sängen i bara kalsonger och öppna dörren, jag gjorde detta. Utanför stod en kille, ca 20-25 år gammal och frågade stressat efter Ben. Då sa jag såhär: He left the room. Då gick killen, och jag gick och la mig igen.
Jag ska inom en snar framtid försöka ta reda på vem denne Ben är och kommer kanske dela med mig av honom. Beror lite på vad han har att erbjuda.
Hejdå!
Med vänlig hälsning
Freyr
Vi har glömt berätta om Ben, vår rumskamrat. Vi trodde vi skulle få ett drömrum med högt i tak och sängar gjorda av guld där vi tre resenärer skulle få vila för oss själva. Så var det absolut inte. Högt i tak är det, sängarna är svartmålade metallvåningssängar med vass stege, det finns en röd yta på golvet som Goliat lagt alla sina vita kläder på så de fått fläckar. Sen har vi en anhängare, Ben heter han. Goliat och Jon har hälsat på honom, skakade hand och presenterade sig. Jon gissar på att han är från Australien, Goliat har ingen aning. Jag satt på en toalett när de hälsade på Ben så jag har inte hunnit träffa honom. Har ingen aning om hur han ser ut.
Alltid när vi kommer hem på kvällen ligger Ben där och sover. Han ligger i underslafen på dubbelsäng och eftersom jag och Jon paxade den andra sängen så måste Goliat klättra över Ben för att komma upp i sin säng. Han tycker att det är riktigt jobbigt för sängarna är inte av modell 2010, utan knarrar väldigt mycket. När han sen ska lägga sig tillrätta skakar sängen, nästan hela rummet faktiskt. Ben rör sig då lite irriterat för att sen somna sött. När vi sen vaknar har Ben gått. Jag vaknade en dag av att Ben höll på att ta på sig sina kläder. Jag vågade inte riktigt hälsa på honom med mitt väldigt trötta utseende så jag valde att sova räv. Jag hörde hur Ben knöt sina skor och smörjde in sig i lotion, sen gick han ut. Ca 30 minuter senare bankar det på dörren. Vem är det? undrade jag då för mig själv. För att få reda på detta skulle jag vara tvungen att gå upp ur sängen i bara kalsonger och öppna dörren, jag gjorde detta. Utanför stod en kille, ca 20-25 år gammal och frågade stressat efter Ben. Då sa jag såhär: He left the room. Då gick killen, och jag gick och la mig igen.
Jag ska inom en snar framtid försöka ta reda på vem denne Ben är och kommer kanske dela med mig av honom. Beror lite på vad han har att erbjuda.
Hejdå!
Med vänlig hälsning
Freyr
That could även happen to the best.
Heeeej Bloggeeeeeen!
Idag har det varit en mycket bra dag. Den startade med att vår egen stjärnkock Anton väckte mig och Josef med frukost på sängen. Frukosten bestod av pannkakor och iste. Anton sa att han hade varit uppe hela natten och stekt dom. Men jag tror att han kanske gick upp 8 eller 9.
Efter den stabbiga frukosten bar det av till ett medical centre för att låta en doktor ta en titt på min fot. Det var ingen skillnad mot att gå till doktorn hemma. Dom studerar foten lite, klämmer lite på den, viker den i omänskliga vinklar och frågar om det gör ont. Det gjorde ont. För att sedan konstatera att det nog inte är någon fara och räcker med att vila lite.
Ni kanske undrar hur jag kom till denna doktor, det ska jag nu berätta för er. När vi gick på gatan och frågade efter vägen till närmsta medical centre så snappade en skön kvinna vid namn Anna Montgomery upp detta och drog mig i båda armarna in till sin bil. Hon körde oss då till ett medical centre nära hennes hem. Anna visade oss sedan runt i staden Sydney där vi fick se två olika stränder, dricka 3 koppar kaffe, känna att vi verkligen levde och se vart Sebbe jobbade. Hon tog oss också till det stadiet där vi för första gången fick praktisera vår engelska. Hur skulle hon annars förstå vad vi hade att säga? Anton hittade snabbt sin grej, att översätta svenska uttryck till engelska. Han tyckte han var kung. Asså verkligen grym. Jag tyckte inte det. Bedöm själva. Jag citerar:
"That could även happen to the best"
"Damagehappines is the only true happiness"
"He is like an acne in the ass on a bikeride"
Pga. dålig internetuppkoppling kan jag bara bjuda er på en bild idag.
Josef hittade även sin grej. Han valde att vara tyst och övervaka. "Snappar upp ord så jag kan delta i nästa konversation" var hans svar på frågan varför han var tyst hela tiden.
Dom där stränderna jag nämnde, vi började med att åka till Coogee beach där åt vi lunch. Det var gott.
Nu får jag inte skriva mer för alla är hungrig och gråter likt nyfödda barn.
Men efter Coogee åkte vi till Bondi beach. Blev inget bad då det blåste lite för mycket. Men ändå en väldigt härlig dag, mycket tack vare Anna, hennes bil och hennes kännedom av staden.
På återseende.
Yours truly,
Simon
Idag har det varit en mycket bra dag. Den startade med att vår egen stjärnkock Anton väckte mig och Josef med frukost på sängen. Frukosten bestod av pannkakor och iste. Anton sa att han hade varit uppe hela natten och stekt dom. Men jag tror att han kanske gick upp 8 eller 9.
Efter den stabbiga frukosten bar det av till ett medical centre för att låta en doktor ta en titt på min fot. Det var ingen skillnad mot att gå till doktorn hemma. Dom studerar foten lite, klämmer lite på den, viker den i omänskliga vinklar och frågar om det gör ont. Det gjorde ont. För att sedan konstatera att det nog inte är någon fara och räcker med att vila lite.
Ni kanske undrar hur jag kom till denna doktor, det ska jag nu berätta för er. När vi gick på gatan och frågade efter vägen till närmsta medical centre så snappade en skön kvinna vid namn Anna Montgomery upp detta och drog mig i båda armarna in till sin bil. Hon körde oss då till ett medical centre nära hennes hem. Anna visade oss sedan runt i staden Sydney där vi fick se två olika stränder, dricka 3 koppar kaffe, känna att vi verkligen levde och se vart Sebbe jobbade. Hon tog oss också till det stadiet där vi för första gången fick praktisera vår engelska. Hur skulle hon annars förstå vad vi hade att säga? Anton hittade snabbt sin grej, att översätta svenska uttryck till engelska. Han tyckte han var kung. Asså verkligen grym. Jag tyckte inte det. Bedöm själva. Jag citerar:
"That could även happen to the best"
"Damagehappines is the only true happiness"
"He is like an acne in the ass on a bikeride"
Pga. dålig internetuppkoppling kan jag bara bjuda er på en bild idag.
Josef hittade även sin grej. Han valde att vara tyst och övervaka. "Snappar upp ord så jag kan delta i nästa konversation" var hans svar på frågan varför han var tyst hela tiden.
Dom där stränderna jag nämnde, vi började med att åka till Coogee beach där åt vi lunch. Det var gott.
Nu får jag inte skriva mer för alla är hungrig och gråter likt nyfödda barn.
Men efter Coogee åkte vi till Bondi beach. Blev inget bad då det blåste lite för mycket. Men ändå en väldigt härlig dag, mycket tack vare Anna, hennes bil och hennes kännedom av staden.
På återseende.
Yours truly,
Simon
Competition
Hejsan allesamans.
Vi tänkte köra en liten tävling här på bloggen.
Tävlingen är väldigt simpel och går ut på att ni ska gissa vilket av alternativen nedan som stämmer överens med verkligeheten. Alla med rätt svar är med i utlottningen av ett handskrivet och signerat vykort.
Jon ser såhär besvärad ut för att. . .
Alternativ 1:
... han trodde att han skulle ramla ner från den här klippan och dö.
Alternativ 2:
... han trodde att personerna som hade skrivit det här på vår mur skulle
ta det till "the next level".
Alternativ 3:
... han trodde att den här doktorn skulle bryta av hans skenben.
Alternativ 4:
... han trodde att botox var en bra grej.
Posta er gissning i form av en kommentar tillsammans med erat namn
och adress! Vi vill ha in er ginssning senast tisdagen den 19/10 9.00PM.
Lycka till!
Vi tänkte köra en liten tävling här på bloggen.
Tävlingen är väldigt simpel och går ut på att ni ska gissa vilket av alternativen nedan som stämmer överens med verkligeheten. Alla med rätt svar är med i utlottningen av ett handskrivet och signerat vykort.
Jon ser såhär besvärad ut för att. . .
Alternativ 1:
... han trodde att han skulle ramla ner från den här klippan och dö.
Alternativ 2:
... han trodde att personerna som hade skrivit det här på vår mur skulle
ta det till "the next level".
Alternativ 3:
... han trodde att den här doktorn skulle bryta av hans skenben.
Alternativ 4:
... han trodde att botox var en bra grej.
Posta er gissning i form av en kommentar tillsammans med erat namn
och adress! Vi vill ha in er ginssning senast tisdagen den 19/10 9.00PM.
Lycka till!
nya inköpet!
Vi har noooog inte nya telefoner!
Gårdagen i bilder i stället för Comic sans
Här står vi på Arlanda och har ingen aning om vad som väntar. Livets
tröttaste flygresa står framför oss. Visste vi det då? Nej, det visste vi
inte.
Så här glada var vi för förseningen på första planet. Efter det somnade
vi en stund, sen flög vi iväg.
Jons telefon var fulladdad men det spelade ingen roll i denna stund.
Han hade redan hemlängtan
Efter flygresan stötte vi på problem. Jons fot var fetare än vanligt och
ganska blå. I skrivande stund har vi vart hos doktor och vi ska komma
tillbaka i början på nästa vecka. Han kommer då kanske få sticka ett
hål i foten och pressa ut var och blod.
Här har vi vårt rum på vandrarhemmet. Allting är kolosalt där inne, man
känner sig som en liten plutt. Goliat tog på spiken som stack ut från
väggen och sa: Tjillevippen! Vi andra kollade på honom och började
skratta.
Återförenade bröder i väntan på pizza, nachos, klyftpotäter och
strawberrypannkaka.
Vi hann inte riktigt med att vandra ut i staden så vi köpte oss ett bra
bildredigeringsprogram. I bakgrunden hittar ni Sydney.
Här säger vi godnatt. Jag fick nooog inte det häftigaste påslakanet.
Första dagen på vift!
Hej allesammans.
Nu har vi kommit fram efter en omtumlande resa över halva jordklotet. Allting började med att man sitter sliten i en fåtölj med jobbig lutning på arlanda och ska strax checka in. Då hör man en röst från ovan som säger att planet blir försenat från 7am till 8,25am. Vi blir väldigt irriterade då vi hade ett plan att passa i Bryssel, alla utan Jon för han hinner då ladda klart sin telefon. Som tur är slumrade alla tre till på planet så vi märkte knappt av väntetiden. Den flygturen tog ca. 2 timmar och vi var där i korrekt tid.
När vi kom fram till Bryssel följde vi efter en kvinna i ylletröja som gick i ett rasande tempo till gate 39 där vi skulle boarda planet mot Abu Dhabi. När vi kom fram var Jon helt genomblöt av svett. När det var vår tur att visa vår biljett och vårt pass stod Goliat först på tur av oss tre. Kvinnan som kollade så att allting stämde kollade mycket underligt på Goliat och sa åt honom att ställa sig åt sidan en stund. Vi blev förvånade och kissnödiga. Samma sak hände sedan mig och Jon och vi fattade nothing.
När vi hade stått bakom kvinnan i ca 45 minuter kom den största kille jag någonsin skådat fram till Jon och sa: Hey little dude! Can you and your friends come with me for a while? Fastän att han inte ville så sa han ja och vi gick stillsamt efter honom. Han gav oss då ett nytt boardingpass som gjorde att vi inte behövde checka in på nytt i Abu Dhabi. Kvinnan med ylletröjan hade då stått under hela tiden och väntat på oss, vilket visade sig vara relativt onödigt eftersom hon satt några rader framför oss på planet så vi såg aldrig till henne igen.
Idag landade vi i sydney och det var en trött goliat som steg av planet. Han var illröd i ansiktet och stank av en doft jag aldrig känt. Jon har inga kycklingben längre utan har en stor uppsvullnad av blå karaktär som han gissar på dök upp för att han missade att handla stödstrumpor. Jag själv mådde som en prins och luktade lavendel när jag steg av planet. Då vi gick ut ur tullen och allt var klart stod Sebbe där, Jons storebror och väntade på oss. Vi trodde han skulle vara i Melbourne och härja men så stod han där. Vi tog en taxi till vårt vandrarhem och checkade in.
Därefter tog vi en liten stadsvandring tillsammans med Sebbe och tog en bit mat och kände på operahuset. Nu är vi hemma hos Sebbe och tar oss en stänkare tillsammans med kackerlackor och sovande rumskompisar.
Bilder kommer, har dessvärre ingen möjlighet att lägga upp det i skrivande stund. Klockan är för övrigt 2am här och det är 25 grader varmt.
Hejdå!
Mvh Freyr
Nu har vi kommit fram efter en omtumlande resa över halva jordklotet. Allting började med att man sitter sliten i en fåtölj med jobbig lutning på arlanda och ska strax checka in. Då hör man en röst från ovan som säger att planet blir försenat från 7am till 8,25am. Vi blir väldigt irriterade då vi hade ett plan att passa i Bryssel, alla utan Jon för han hinner då ladda klart sin telefon. Som tur är slumrade alla tre till på planet så vi märkte knappt av väntetiden. Den flygturen tog ca. 2 timmar och vi var där i korrekt tid.
När vi kom fram till Bryssel följde vi efter en kvinna i ylletröja som gick i ett rasande tempo till gate 39 där vi skulle boarda planet mot Abu Dhabi. När vi kom fram var Jon helt genomblöt av svett. När det var vår tur att visa vår biljett och vårt pass stod Goliat först på tur av oss tre. Kvinnan som kollade så att allting stämde kollade mycket underligt på Goliat och sa åt honom att ställa sig åt sidan en stund. Vi blev förvånade och kissnödiga. Samma sak hände sedan mig och Jon och vi fattade nothing.
När vi hade stått bakom kvinnan i ca 45 minuter kom den största kille jag någonsin skådat fram till Jon och sa: Hey little dude! Can you and your friends come with me for a while? Fastän att han inte ville så sa han ja och vi gick stillsamt efter honom. Han gav oss då ett nytt boardingpass som gjorde att vi inte behövde checka in på nytt i Abu Dhabi. Kvinnan med ylletröjan hade då stått under hela tiden och väntat på oss, vilket visade sig vara relativt onödigt eftersom hon satt några rader framför oss på planet så vi såg aldrig till henne igen.
Idag landade vi i sydney och det var en trött goliat som steg av planet. Han var illröd i ansiktet och stank av en doft jag aldrig känt. Jon har inga kycklingben längre utan har en stor uppsvullnad av blå karaktär som han gissar på dök upp för att han missade att handla stödstrumpor. Jag själv mådde som en prins och luktade lavendel när jag steg av planet. Då vi gick ut ur tullen och allt var klart stod Sebbe där, Jons storebror och väntade på oss. Vi trodde han skulle vara i Melbourne och härja men så stod han där. Vi tog en taxi till vårt vandrarhem och checkade in.
Därefter tog vi en liten stadsvandring tillsammans med Sebbe och tog en bit mat och kände på operahuset. Nu är vi hemma hos Sebbe och tar oss en stänkare tillsammans med kackerlackor och sovande rumskompisar.
Bilder kommer, har dessvärre ingen möjlighet att lägga upp det i skrivande stund. Klockan är för övrigt 2am här och det är 25 grader varmt.
Hejdå!
Mvh Freyr
