Första dagen på vift!
Hej allesammans.
Nu har vi kommit fram efter en omtumlande resa över halva jordklotet. Allting började med att man sitter sliten i en fåtölj med jobbig lutning på arlanda och ska strax checka in. Då hör man en röst från ovan som säger att planet blir försenat från 7am till 8,25am. Vi blir väldigt irriterade då vi hade ett plan att passa i Bryssel, alla utan Jon för han hinner då ladda klart sin telefon. Som tur är slumrade alla tre till på planet så vi märkte knappt av väntetiden. Den flygturen tog ca. 2 timmar och vi var där i korrekt tid.
När vi kom fram till Bryssel följde vi efter en kvinna i ylletröja som gick i ett rasande tempo till gate 39 där vi skulle boarda planet mot Abu Dhabi. När vi kom fram var Jon helt genomblöt av svett. När det var vår tur att visa vår biljett och vårt pass stod Goliat först på tur av oss tre. Kvinnan som kollade så att allting stämde kollade mycket underligt på Goliat och sa åt honom att ställa sig åt sidan en stund. Vi blev förvånade och kissnödiga. Samma sak hände sedan mig och Jon och vi fattade nothing.
När vi hade stått bakom kvinnan i ca 45 minuter kom den största kille jag någonsin skådat fram till Jon och sa: Hey little dude! Can you and your friends come with me for a while? Fastän att han inte ville så sa han ja och vi gick stillsamt efter honom. Han gav oss då ett nytt boardingpass som gjorde att vi inte behövde checka in på nytt i Abu Dhabi. Kvinnan med ylletröjan hade då stått under hela tiden och väntat på oss, vilket visade sig vara relativt onödigt eftersom hon satt några rader framför oss på planet så vi såg aldrig till henne igen.
Idag landade vi i sydney och det var en trött goliat som steg av planet. Han var illröd i ansiktet och stank av en doft jag aldrig känt. Jon har inga kycklingben längre utan har en stor uppsvullnad av blå karaktär som han gissar på dök upp för att han missade att handla stödstrumpor. Jag själv mådde som en prins och luktade lavendel när jag steg av planet. Då vi gick ut ur tullen och allt var klart stod Sebbe där, Jons storebror och väntade på oss. Vi trodde han skulle vara i Melbourne och härja men så stod han där. Vi tog en taxi till vårt vandrarhem och checkade in.
Därefter tog vi en liten stadsvandring tillsammans med Sebbe och tog en bit mat och kände på operahuset. Nu är vi hemma hos Sebbe och tar oss en stänkare tillsammans med kackerlackor och sovande rumskompisar.
Bilder kommer, har dessvärre ingen möjlighet att lägga upp det i skrivande stund. Klockan är för övrigt 2am här och det är 25 grader varmt.
Hejdå!
Mvh Freyr
Nu har vi kommit fram efter en omtumlande resa över halva jordklotet. Allting började med att man sitter sliten i en fåtölj med jobbig lutning på arlanda och ska strax checka in. Då hör man en röst från ovan som säger att planet blir försenat från 7am till 8,25am. Vi blir väldigt irriterade då vi hade ett plan att passa i Bryssel, alla utan Jon för han hinner då ladda klart sin telefon. Som tur är slumrade alla tre till på planet så vi märkte knappt av väntetiden. Den flygturen tog ca. 2 timmar och vi var där i korrekt tid.
När vi kom fram till Bryssel följde vi efter en kvinna i ylletröja som gick i ett rasande tempo till gate 39 där vi skulle boarda planet mot Abu Dhabi. När vi kom fram var Jon helt genomblöt av svett. När det var vår tur att visa vår biljett och vårt pass stod Goliat först på tur av oss tre. Kvinnan som kollade så att allting stämde kollade mycket underligt på Goliat och sa åt honom att ställa sig åt sidan en stund. Vi blev förvånade och kissnödiga. Samma sak hände sedan mig och Jon och vi fattade nothing.
När vi hade stått bakom kvinnan i ca 45 minuter kom den största kille jag någonsin skådat fram till Jon och sa: Hey little dude! Can you and your friends come with me for a while? Fastän att han inte ville så sa han ja och vi gick stillsamt efter honom. Han gav oss då ett nytt boardingpass som gjorde att vi inte behövde checka in på nytt i Abu Dhabi. Kvinnan med ylletröjan hade då stått under hela tiden och väntat på oss, vilket visade sig vara relativt onödigt eftersom hon satt några rader framför oss på planet så vi såg aldrig till henne igen.
Idag landade vi i sydney och det var en trött goliat som steg av planet. Han var illröd i ansiktet och stank av en doft jag aldrig känt. Jon har inga kycklingben längre utan har en stor uppsvullnad av blå karaktär som han gissar på dök upp för att han missade att handla stödstrumpor. Jag själv mådde som en prins och luktade lavendel när jag steg av planet. Då vi gick ut ur tullen och allt var klart stod Sebbe där, Jons storebror och väntade på oss. Vi trodde han skulle vara i Melbourne och härja men så stod han där. Vi tog en taxi till vårt vandrarhem och checkade in.
Därefter tog vi en liten stadsvandring tillsammans med Sebbe och tog en bit mat och kände på operahuset. Nu är vi hemma hos Sebbe och tar oss en stänkare tillsammans med kackerlackor och sovande rumskompisar.
Bilder kommer, har dessvärre ingen möjlighet att lägga upp det i skrivande stund. Klockan är för övrigt 2am här och det är 25 grader varmt.
Hejdå!
Mvh Freyr
Kommentarer
Postat av: Jakob Jonsson
Hej, min käre son! Vad roligt att höra att ni kommit till Australien och Sidney välbehållna. Och vad glad jag är att du redan hunnit se operahuset, denna mäktiga och märkliga byggnad. Det har jag önskat mig så länge jag kan minnas - ända sedan jag först hörde om byggnaden. Ta vara på dig, vännen och hör av dig så ofta du kan - det var himla kul och kändes gött att få sms:et i morse!
Pappa
Trackback
