Skönsång och dödsblickar

Hej allesammans!

Vi har idag konstaterat att man inte ska mixa olika riktnummer med kortspel. Slutar bara i rent djävulskap och tråkiga munhugg. 

Igår drog vi till den lokala poolen för att doppa våra kloka huvuden. Vi testade då Anthonys kamera som man kan ta med sig ner i vattnet, max tre meter. Det blev ett spännande resultat. 



Den sista är den bästa bilden. Testa själva att lägga en självutlösare på havets botten på tio sekunders fördröjning och få till det här resultatet på första försöket. Suveränt. 

Efter detta åkte vi hem. Duschade tillsammans för att göra oss rena från klor och sen upptäcka att Celtic skulle möta Glasgow Rangers samma afton. Detta ville vi självklart kolla på då det är ett hatmöte utöver det vanliga. Vi stötte på ett problem med tanke på att vi inte har tv på vår gemensamma våning. Efter ca tio minuters grubblande kom vi på att det finns ett kolossalt casino i Sydney som visar roliga sportevenemang på en bildskärm lika stor som den största i Filmstaden. Givetvis vinkade vi in en taxi för att ta oss dit. Dessvärre kom vi inte in för vakterna hade idag bestämt sig för att man måste ha passet om man kommer från ett annat land än Australien och ska in där och härja. Med svansen mellan benen tog vi då en promenad mot stadskärnan. 

Vi bestämde oss då för att gå till en sportsbar vid namn Cheers. Vi visste redan innan att det är ett bra ställe och det brukar också vara god stämning där under bra matcher. Vi trodde dock aldrig att vi skulle höra tvåhundra Celtic-fans sjunga Never walk alone på högsta volym när vi var femtio meter därifrån. Det var nästan så det blev sprickor i asfalten utanför stället. Gladare än någonsin traskade vi in till sjönsången och köpte oss en öl. Matchen visade sig vara en riktig mördarmatch redan under första kvarten. Inte trodde jag att skottar kunde känna detta kraftiga hat gentemot en landsman. De två ord som användes mest under föreställningen var fuck och cunt. Kan låta lite otrevligt för en blyg svensk men är man fotbollshuligan faller det helt naturligt. Vi misstänker att det är Celtic-fans som skrivit detta: 



Texten som skrämde Jon för ganska exakt tre månader sen på muren utanför vår dåvarande lya. Tänk att världen är så liten att vi ska stöta på förövarna en gång till. Jon blev så rädd att han ville lämna matchen redan efter första halvlek och äta friterad kyckling. Vi andra hakade på. Sen somnade vi sött. 

Idag vaknade vi upp till skitväder. Efter att ha legat stilla i sängen en stund beslutade vi oss ändå för att trotsa vädret och göra saker som behövde göras. Följande saker gjordes: 

  • Gå till en klädbutik där Jon handlat ett par shorts. Kassakvinnan hade glömt att larma av dem så när han kom hem satt brickan kvar. Det var inga bekymmer att lösa detta och Jon gick där ifrån gladare än någonsin då han nu kan använda shortsen också.
  • Äta tex mex på en ganska dyr restaurang. Riktigt god mat, Jon och Oscar blev inte mätta, jag och Anthony blev mätta.
  • Ta en bild på bandet. 



  • Dricka kaffe på ett ställe vi inte vart på förut
  • Ta på oss varsin skjorta utan ärmar. Jag kan inte bestämma mig om det är det fulaste jag sett eller om det är ett bra plagg att ha på sig. Hjälp mig. 



  • Hitta en sån där klassisk geléburk som alla hade hemma under sent 90-tal i en halvdan lågprisbutik



  • Tatuera oss. Liten impulsgrej. Kanske inte är det snyggaste man haft på kroppen men det funkar.



Det blev trots det dåliga vädret en givande dag där det hände en hel del. Vi avslutade kalaset med kortspel och kom underfund med att i Aneby har man ingen som helst vetskap om regler. Vi skulle spela Spansk skitgubbe. Anthony kallade det vändtia. Vad är det för jävla namn? Vändtia, har aldrig hört ett så dåligt namn på ett kortspel i hela mitt liv. Förutom fisk i sjön. Oscar sa fisk i sjön till finns i sjön. Han sa att hans pappa alltid sa så för så heter det i Finland. 

Hur som helst. Vi började i alla fall spela och under spelets gång börjar Anthony säga massa konstiga regler. Det låg en åtta, och då säger han att han ska in och lägga en sjua på det...? Alla i hela världen vet väl att man inte kan lägga en sjua på en åtta. Vi börjar då skratta åt honom och han blir arg. När spelet sen börjar leda mot sitt slut och Oscar och Anthony ska göra upp om tredjeplatsen så har Oscar en kung och ett ess på hand. Dum som han är lägger han då kungen och esset i en stege, vilket resulterar i att han självklart inte kan gå ut. Anthony säger då: "Yes! Nu förlorade han!". Vi skrattar då åt honom en gång till och han börjar bli rosenrasande. Det enda som händer i detta fall är ju självklart att Oscar får ta upp sitt ess igen eftersom han inte kan gå ut på det så får Anthony lägga på kungen. Han kan då inte lägga något högre utan får plocka upp den. Sen är det Oscars tur och han har ju bara esset kvar så det blir Anthonys tur igen, han lägger då en trea och en fyra. Oscar får som väntat plocka upp det eftersom han inte kan gå ut och Anthony börjar bli glad igen för i hans huvud verkar det som att han ska knipa den där tredjeplaten. Tji fick han. När det är Oscars tur placerar han lugnt ut sitt ess vilket resulterar i att Anthonys ögon blir röda av ilska för han kan ju inte lägga över detta. Då får han plocka upp esset och Oscar lägger sen ut sin trea och sin fyra. 



Vi skrattar än en gång åt Anthony som bara blir argare och argare och till slut vräker ur sig ord som jag trodde bara skottar under en fotbollsmatch vräkte ur sig. Sen går han ner på toaletten och kissar. Inte för att han är nödig, utan för att han måste få ur sig sina aggressioner på något sätt. Han sa att en vis man en gång sa till honom att när man är arg ska man alltid räkna till tio och kissa. 

Spela aldrig kort med någon från en annan ort. Stalltips. 

Ha en trevlig vecka!
Med vänlig hälsning
Mannen i era drömmar
Freyr

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0