Jon, Freyr och Goliat på vift

Tisdagen blev bra, riktigt bra. Skulle nog kunna säga att det är åtminstonde den näst bästa tisdagen i mitt liv. Detta för att hålla mig på en bra nivå. Kan inte rada upp någon bättre. Men man vill inte säga för mycket. 

På jobbet skötte jag mig utomordentligt, bättre än måndagen. Hiroshi, den japanska kocken, lagade till en liten macka som vi njöt av tillsammans. Han la en äggröra på den som var, utan att ens vara orolig för att säga för mycket, den godaste äggröra jag ätit i hela mitt liv. Vi hade en fin stund han och jag. Tog en liten zip av kaffet och njöt av vår stund. Sen var det dags för plockning och rensning igen. 

Efter passet ser jag Brandon (killen med dreadlocks) kliva in genom dörren. "Hi! Howaya!" säger han högt så alla hör. "Oh that´s how Freyr says it." sa någon i baren. "Yeah, i know." svarar Brandon då. Det har nämligen visat säg att jag har sagt det där fel hela tiden. Jag trodde att det var den enda frasen ja sa korrekt utan anmärkning. Men så sa de till mig på jobbet att de trodde att jag sa så för att jag visste att det var fel och lät roligt. "Fuck no!" svarade jag då. Skämdes gjorde jag. Jag trodde verkligen att det var helt korrekt. Så nu hälsar alla på mig på det viset och ler. Jag försöker hålla inne tårarna och säger att det är bra med mig eller vad som helst. Men det är väl skönt att man ka sprida lite glädje i alla fall, antar jag. 

Ostbricka blev det sen. Det här var den bästa bilden jag fick ut av ostbrickan. Kolla där långt ner till vänster i bild. Det är guld i påsform! Lite surt bara att jag lyckades knäppa den här bilden precis när Hanna och Christoffer avslutat ett bråk och suckar ut åt varsitt håll. För övrigt hade vi det trevligt. Och ostbrickan levererade som aldrig förr. Det finns lite salami och skinkbitar på den också. Lägger man det i munnen tillsammans med en liten ostbit får man en fantastisk smakupplevelse. Kan man få orgasm med munnen får jag det när jag äter den där ostbrickan. 

Alltid lika kul att se det här nyllet. Han har vart i Nya Zeeland och härjat så det var ett tag sen jag såg honom. Men nu är han tillbaka. Och då sluter man upp, som vänner gör. Vi stack hem till honom och Peter kunde inte hålla fingrarna i styr. Ser han ett par glasögon, tar han på sig dem. 

Här har vi honom med mustaschen. En dag vill jag också ha en mustasch. Det hade vart riktigt coolt. Hade jag rakat till en mustasch hade den blivit liten och mesig. Som en fransk porr-mustasch fast röd. Hade vart pinsamt att visa sig på gator och torg. Folk hade trott att jag var billig och smutsig. "Är du aktör i porrfilmer? Är du hora eller?". Så hade de sagt till mig. Nej, det vill jag inte vara med om. Peter blir inte utsatt för såna saker. Folk aktar sig för Peter när han går på gatan, ber om ursäkt om de går i vägen. De håller till och med upp dörren för Peter när han är på väg in i en byggnad. 

Brandon tog sen med oss till en pub vi inte vart på. Shakespeare hotel. Skön inredning och lite speciellt upplägg. Vi fick sitta inne i ett litet rum för det var den enda stället där det fanns lediga platser för alla fem. Vi fick sitta på rad. Och mittemot oss hade den här ligan. Det var ett stort bord så först kändes det lite konstigt. Det var en jaha-känsla. Satt man vanligt och rakt fram så kollade man ju rätt in i en främlings ögon och nickade till. En sån där nick man bara gör för att visa att man vill inte vara ovän, men man vill heller inte starta en konversation. Så var det i alla fall för oss som satt längst ifrån. Bordet var väldigt stort så det hade blivit en skrik-konversation om jag hade börjat snacka. De som satt lite närmre, Peter och Jon, hade en liten konversation med dem. Jag och Brandon fick gå och beställa mat till alla och Oscar satt i mitten. Ingemansland. Han fick hänga med och hämta maten, i alla fall. 

Brandon köpte en pizza. Väldigt god stenugnsbakad pizza med avocadosås och någon annan röra på. Vi andra fick smaka och vi njöt. När Oscar skulle smaka sin bit hände det här.

Han slet av sin lilla bit och hela fyllningen gled av. Bilden är för att visa. Såhär var det inte i verkligheten. I verkligheten var det som så att Oscar märkte inte ens att fyllningen gled av. Han var helt inne i sin egen värld och började äta på pizzan. Han märkte fortfarande inget. Han satt där och tuggade på sin naturella pizza-slice. Jag och Brandon utbrast givetvis i ett skratt tillsammans och kollade på honom och pekade menande. Brandon frågade om han inte märkt något konstigt med sin pizza och pekade sen på hela fyllningen. "That's not me!" sa Oscar då beskyddande. Han trodde ju det var en annan pizzaslice som låg där och inte hans. Han hade ju sin i handen. När han förstått vad som hänt sa han sen att pizzan var dålig och radade upp massa dåliga bortförklaringar. Vi fortsatte skratta. 

Kvällen fortsatte med att vi tog oss några bägare, sen åkte vi hem. Den här dagen var bra, från början till slut. En liten, liten svacka när det blev lite småstressigt på jobbet. Jag gillar inte stress. Men dagen får ett väldigt bra betyg av mig. 

Hör och häpna, onsdagen blev nästan ännu bättre. Jon hade ledigt så vi stack över till Marcus och Olivier på caféet rätt över gatan och tog oss en liten frukost. Marcus pratar på oförståelig irländska så man får stå och nicka lite när han drar igång. Men det är kul, han har energi. Tidigt på morgonen har han energi. Enligt honom själv jobbar han från halv sex på morgonen till halv tolv på kvällen varje dag. Då blir man imponerad av att han har energi. Har dock lärt mig att ta historier från nytt folk med en nypa salt, men jag ska haka på honom någon gång bara för att se hur en dag i hans liv ser ut. Jag kommer vara fullständigt slutkörd efter ett sånt pass. Jag tror inte jag klarar av det, varken fysiskt eller psykiskt.

Jon tog i alla fall sällskap med mig halvvägs till jobbet. Jobbet var suveränt, alla var på bra humör och det var ännu mindre att göra än i tisdags. Man kände att alla var på bra humör. Och jag gillar när det händer, bra humör heter bra humör av en anledning. Man får bra humör bara av att kolla på någon vars ansikte pryds av bra humör. Vi lyssnade på creedene också. Då blir man väldigt lätt på ännu bättre humör. Jag älskar livet. 

Jon mötte upp mig när jag slutat, vi hade ett uppdrag att slutföra. Stack hem till Brandon, som inte var hemma. Då haffade vi istället hans huskamrat Chase. Trevlig prick i sina bästa år. Honom tog vi med till ett cykelställe där man får plocka delar gratis och bygga ihop en hoj. Jag och Jon insåg ganska snabbt att det här är inget för oss, vi lägger några slantar istället. Men Chase ville inte ge sig. Han hade kommit in i det. Så han stod där och jobbade och jobbade. Jag och Jon skämdes. Vi kunde ju inte hålla kvar honom där för våran skull. Vad hade vi gjort för att förtjäna detta? Jon gjorde i alla fall sitt och pumpade upp framdäcket, jag stod och fixade en slang lite halvdant. Vi fattade verkligen inte vad vi gjorde där. Men oj vilket resultat det blev. Vi har nu en gemensam hoj! Mest min, men vi har en gemensam hoj!

Kolla på den, se den, njut av den! Apollo. Min nya bästa kompis. Jag älskar att cykla. Man kommer på det varje gång man dammar av den gamla järnhästen. "Det här är ju kul!" tänker man, som ett litet barn på julafton. Så cyklar man runt och gör lite tricks. Jag tog med den ut på en liten runda redan nu i morse. Jag njöt, fy fan vad jag njöt!

Här sitter vi och tar en liten rast i parken tillsammans med fåglarna. 

Det gick förbi tre glada kvinnor och jag kunde inte låta bli att le åt dem och säga: "Ey girls! Look at my new bike! What do you think about it?". "It's pretty good. But the one who sits on it is so much better. Such a fucking great looking guy! Can i borrow your camera and take a couple of pictures of you and your new bike?" frågade hon då. Klart hon får. 

Det här var precis vad jag behövde, en cykel. Pratade med en god gammal vän över internet igår kväll. Han sa att jag skulle borde cykla ner för trappor. Jag svarade att jag nog inte vågar det, det var ju ett tag sen man satt på en cykel. Men idag när jag var ute och cyklade såg jag en trappa. Och jag kunde inte låta bli. Jag gjorde det! 

Jag älskar min nya cykel.

Ha en bra dag!

Med vänlig hälsning

Mannen som har cyklat runt vättern

Freyr