Böld
Hallå allesammans!
Igår fick Jon ett jobb! Det är bland de större nyheterna vi haft. Jag har noll jobb, vilket är lika med ingen stor nyhet. När han var på arbetsintervjun var jag hos Hanna som jag planerade helt på egen hand. Där satt man och chit chatade lite om livets alla händelser och de frågade varför inte jag också är på arbetsintervju. "Jag är bara inte det" svarade jag på de frågorna med min argaste stämma. I morgon och på fredag ska Jon dra igång sina första arbetspass. Han har köpt ett par stålhättar och fått en axelremsväska med en väst i. Jag blev lite avundsjuk först men såg sen att det var en väska med reklam på till företaget han nu jobbar för. Jag sa såhär till honom: "Shit vad töntig väska du har". Då sa han såhär: "Mmh jag vet!" och log sitt bredaste leende.
För att fira knegaren och att Jon också kom till Hanna gick vi till Subways och tryckte i oss en stor macka, en flaska med vatten och tre kakor till efterrätt. Fantastiskt gott tyckte jag, dyrt tyckte Jon. Han valde ju att ha steak and cheese på sin macka och köpte kakorna helt i onödan. Jag körde salami och anledningen till att jag köpte kakorna var för att komma över 10 dollar gränsen som de hade för att få betala kalaset med kort. Jon förstod inte att han hade tagit en dyr macka och började gråta.
Vi lovade också Hanna och gänget att vi skulle komma tillbaka till hennes lya för att inleda kvällens fest och svineri svinera. Vi gick dock och la oss i vår lya och sov lite för länge. Eller jag sov lite för länge, Jon somnade inte alls. Vi hoppade sen på bussen för att ta oss in mot den stora staden. Efter att ha åkt en stund märkte vi att vi fastnat i en fantastisk konversation om Goliat vilket resulterat i att vi missade hållplatsen där vi skulle hoppa av. Vi fick då gå i tjugo minuter för att till slut knacka på hos Hanna. Där måste man bli godkänd av lägenhetsinnehavaren som kollar på en genom en videkamera och trycker sen på en knapp. Därefter måste man snabbt till hissen för man har 30 sekunder på sig att trycka upp den, annars måste man fråga receptionisten om access. Receptionisten ställer då kontrollfrågor för att säkerställa att man inte har diverse olika vapen införda i kroppen. Vi funderar på att installera ett liknande system i vanen.
När vi hade vart hos Hanna ett tag var det givetvis dags för wet t-shirt tävling för tredje gången på vår vistelse. Vi fick dåliga platser för vi kom sent så det var mest som att stå i ett skållhett hav av människor med dålig utsikt. Australiska killar är riktigt långa. Jag vände mig då om och såg Jon le sitt bredaste leende. Det visade sig att han hade hittat en våt fläck på golvet där han slidade. Jag hakade givetvis på och där gled vi i ca fem minuter och hade lika kul som på vattenlandet. En vakt tyckte inte att vi skulle få ha kul utan kom fram till Jon och tog det klassiska pappa-greppet på honom, det där greppet som alla vakter tar på folk som har lite för mycket kul på krogen. Jag trodde bara de skulle prata lite så jag följde inte riktigt efter. När de vart iväg några minuter började jag bli orolig, så jag gick dit de gick men de var försvunna. Det visade sig att de gått ut genom en branddörr och Jon blivit utslängd. Jag gick då och hämtade Jon så gick vi in igen. Han berättade då att vakten sagt såhär: "Why are you being an idiot?" Jon hade då svarat: "I´m not an idiot, I´m just sliding." Vakten kontrade då med det här: "I saw you sliding in front of three people!".
Efter att vi discodansat lite och stött på Hanna och ligan igen så såg den där vakten Jon igen och skrek till honom: "What the fuck are you still doing in here", tog än en gång pappa-greppet på honom och den andra utslängningen var ett faktum. Jag valde då att än en gång gå ut och hämta grabben och såg till att dölja honom väl för ordningsvakterna. Efter en liten stund hittade Jon en ensam strippstång i ett hörn och sa till mig: "Kolla på det här!". Hans tanke var då att han skulle ta tag i stolpen och stå rätt ut (svårt att förklara men jag gjorde ett försök i af). Han valde i stället att kasta sig på stolpen, det blev ett riktigt misslyckat grepp och Jon dunsade stenhårt ner i golvet med huvudet före. Han låg där en stund och var tvungen att nypa sig själv för att se om han fortfarande var i liv. Alla runtomkring blev oroliga och när Jon sen reste sig gick han direkt till närmsta soffa och vilade. Alla runtomkring skrattade hejdlöst medan Jons tårar rann längs kinderna.
Efter denna märkliga händelse var han inte sig lik. Hans huvud hade fått en bula utan dess like och han trodde han fått hjärnskakning. Jag valde då att ta ett pappa-grepp på honom och leda honom ut från krogen. Jon ville då äta så vi gick till närmsta Burger King och han frossade. Sen tog jag tag i en taxi, Jon satt i baksätet och sov. Sen gick vi in i kojan för att sova bort smärtan. Idag mår han bra men han fick med största sannolikhet en hjärnskakning. Han sa också idag när han vaknade att om man fått en hjärnskakning ska man inte sova. Det var tur att jag gick upp på övervåningen lite då och då för att kolla att han inte var död. Hade vart sjukt tråkigt.
Hejdå!
Vänlig hälsning
Freyr
Igår fick Jon ett jobb! Det är bland de större nyheterna vi haft. Jag har noll jobb, vilket är lika med ingen stor nyhet. När han var på arbetsintervjun var jag hos Hanna som jag planerade helt på egen hand. Där satt man och chit chatade lite om livets alla händelser och de frågade varför inte jag också är på arbetsintervju. "Jag är bara inte det" svarade jag på de frågorna med min argaste stämma. I morgon och på fredag ska Jon dra igång sina första arbetspass. Han har köpt ett par stålhättar och fått en axelremsväska med en väst i. Jag blev lite avundsjuk först men såg sen att det var en väska med reklam på till företaget han nu jobbar för. Jag sa såhär till honom: "Shit vad töntig väska du har". Då sa han såhär: "Mmh jag vet!" och log sitt bredaste leende.
För att fira knegaren och att Jon också kom till Hanna gick vi till Subways och tryckte i oss en stor macka, en flaska med vatten och tre kakor till efterrätt. Fantastiskt gott tyckte jag, dyrt tyckte Jon. Han valde ju att ha steak and cheese på sin macka och köpte kakorna helt i onödan. Jag körde salami och anledningen till att jag köpte kakorna var för att komma över 10 dollar gränsen som de hade för att få betala kalaset med kort. Jon förstod inte att han hade tagit en dyr macka och började gråta.
Vi lovade också Hanna och gänget att vi skulle komma tillbaka till hennes lya för att inleda kvällens fest och svineri svinera. Vi gick dock och la oss i vår lya och sov lite för länge. Eller jag sov lite för länge, Jon somnade inte alls. Vi hoppade sen på bussen för att ta oss in mot den stora staden. Efter att ha åkt en stund märkte vi att vi fastnat i en fantastisk konversation om Goliat vilket resulterat i att vi missade hållplatsen där vi skulle hoppa av. Vi fick då gå i tjugo minuter för att till slut knacka på hos Hanna. Där måste man bli godkänd av lägenhetsinnehavaren som kollar på en genom en videkamera och trycker sen på en knapp. Därefter måste man snabbt till hissen för man har 30 sekunder på sig att trycka upp den, annars måste man fråga receptionisten om access. Receptionisten ställer då kontrollfrågor för att säkerställa att man inte har diverse olika vapen införda i kroppen. Vi funderar på att installera ett liknande system i vanen.
När vi hade vart hos Hanna ett tag var det givetvis dags för wet t-shirt tävling för tredje gången på vår vistelse. Vi fick dåliga platser för vi kom sent så det var mest som att stå i ett skållhett hav av människor med dålig utsikt. Australiska killar är riktigt långa. Jag vände mig då om och såg Jon le sitt bredaste leende. Det visade sig att han hade hittat en våt fläck på golvet där han slidade. Jag hakade givetvis på och där gled vi i ca fem minuter och hade lika kul som på vattenlandet. En vakt tyckte inte att vi skulle få ha kul utan kom fram till Jon och tog det klassiska pappa-greppet på honom, det där greppet som alla vakter tar på folk som har lite för mycket kul på krogen. Jag trodde bara de skulle prata lite så jag följde inte riktigt efter. När de vart iväg några minuter började jag bli orolig, så jag gick dit de gick men de var försvunna. Det visade sig att de gått ut genom en branddörr och Jon blivit utslängd. Jag gick då och hämtade Jon så gick vi in igen. Han berättade då att vakten sagt såhär: "Why are you being an idiot?" Jon hade då svarat: "I´m not an idiot, I´m just sliding." Vakten kontrade då med det här: "I saw you sliding in front of three people!".
Efter att vi discodansat lite och stött på Hanna och ligan igen så såg den där vakten Jon igen och skrek till honom: "What the fuck are you still doing in here", tog än en gång pappa-greppet på honom och den andra utslängningen var ett faktum. Jag valde då att än en gång gå ut och hämta grabben och såg till att dölja honom väl för ordningsvakterna. Efter en liten stund hittade Jon en ensam strippstång i ett hörn och sa till mig: "Kolla på det här!". Hans tanke var då att han skulle ta tag i stolpen och stå rätt ut (svårt att förklara men jag gjorde ett försök i af). Han valde i stället att kasta sig på stolpen, det blev ett riktigt misslyckat grepp och Jon dunsade stenhårt ner i golvet med huvudet före. Han låg där en stund och var tvungen att nypa sig själv för att se om han fortfarande var i liv. Alla runtomkring blev oroliga och när Jon sen reste sig gick han direkt till närmsta soffa och vilade. Alla runtomkring skrattade hejdlöst medan Jons tårar rann längs kinderna.
Efter denna märkliga händelse var han inte sig lik. Hans huvud hade fått en bula utan dess like och han trodde han fått hjärnskakning. Jag valde då att ta ett pappa-grepp på honom och leda honom ut från krogen. Jon ville då äta så vi gick till närmsta Burger King och han frossade. Sen tog jag tag i en taxi, Jon satt i baksätet och sov. Sen gick vi in i kojan för att sova bort smärtan. Idag mår han bra men han fick med största sannolikhet en hjärnskakning. Han sa också idag när han vaknade att om man fått en hjärnskakning ska man inte sova. Det var tur att jag gick upp på övervåningen lite då och då för att kolla att han inte var död. Hade vart sjukt tråkigt.
Hejdå!
Vänlig hälsning
Freyr
Kommentarer
Postat av: Danne k
Asså det här är så sjukt bra anton. Sitter på en lektion och läser det här. Min amerikanska lärare skriker åt mig då och då för att jag inte är fokuserad. Men det gör inget för det här är så bra!
Trackback
