Avslutningsfester och för lite hud
Tjena allesammans!
Igår vaknade vi upp i Sydney i vår lya. Jag och Goliat låg på nerevåningen och hörde Jon komma nerspringande. "Ny dag nya möjligheter" skrek han och log sitt bredaste leende. Jag och Goliat kollade lite snabbt på varandra och somnade om. Efter en timme eller två gick vi sen upp för att möta upp Sebbe. Sebbe var då inte hemma utan hans sambo Bede mötte oss i dörren. "Come in guys" sa han. Vi gick då in och satte oss lite i soffan. Jag pratade lite med Bede och kom fram till att han lever drömliv. Sen satte vi igång en film och somnade till filmen. Jon spolade tillbaka en hel del och när jag vaknade funderade jag på varför jag hade en deja vu i varje scen. Han förklarade sen lugnt för mig vad som hade hänt.
Sebbe kom sen hem och blev glad över att se oss. "Vad händer?" frågade han. "Vi är bjudna på middag" sa Goliat då. Vår kära vän Anna från England som vi skrivit om tidigare skulle bjuda oss på curry. Jag tänkte då på min kära mor som säger curry på ett ganska roligt sätt. Karry. Den största anledningen till middagen var för att Anna nu flyttat in till ett beach-house där hon lever loppan. Vi var givetvis sugna på att se hur hon har det nu för tiden. Vi stötte dock på ett litet problem. När vi kom ut till huset hade jag ju givetvis glömt lamporna på så batteriet var tomt som en flaska utan vatten. Jag sa till Jon att han skulle putta bilen för den stod ganska bra i nerförsbacke och allt. När han fått fart på den och det rullade så kom jag på att jag aldrig fått veta av någon hur man gör inne i bilen när man ska starta den på något sätt. Så jag åkte ner hela backen och där stod vi. Vi tog då hjälp av en annan kille som bor i Sebbes lägenhet och han skulle tydligen veta hur man gjorde. Vi puttade upp bilen för backen igen och våra nyduschade kroppar var återigen igen smutsiga. Vi fick inte igång bilen nu heller. Vi ringa Anna och sa att vi nog blir lite sena. Ingen vi frågade hade startkablar och livet kändes sådär hopplöst igen. Anna kom då på idén att hon tar maten till oss istället. "JA!" sa vi alla i kör.
Anna kom och hade med sig en till nyfunnen vän som heter Emma Rosdal. En pigg svensk lady från Arboga. När jag och Emma hade pratat lite märkte vi att vi hade många gemensamma vänner i innebandyvärlden och att hon t.o.m är kompis med båda Goliats systrar. Och här satt vi och åt karry ihop. Världen är sjukt stor när man väl tänker efter. Vi åt upp vår mat och var mätta och belåtna. Efter maten kom engelskvinnan på att vi tar varsin nice cup of tea. Vi drack upp den och Jon överraskade oss alla med kakor som han hade köpt. Efter maten tänkte vi att vi skulle dra på några avslutningsfester. Sebbe har några vänner som ska åka tillbaka till sina hemland kommande vecka. Sagt och gjort, efter att vi använt startkablarna som Anna tagit med sig så drog vi en runda med huset först så att det skulle komma igång. Sen trängde vi ihop oss i Annas bil och började åka.
Först skulle vi till Sebbes första kompis. Där hade de avslutningsfest för en annan kompis. Vi kom in till något vi aldrig tidigare skådat. Fjorton grabbar hoppade runt svettiga i hallen och slog varann i takt med hardcoremusiken som ljöd i 140 db. En träffade en lampa som tappade bitar och bitarna flög iväg och förstörde nästan en dator. Väggarna kantades av sjukt många cyklar och man visste inte vart man skulle ta vägen. Skulle man dela den här stunden med dem eller skulle man stå och iaktta? Efter en liten stund av oroligheter märker vi att de står och filmar skiten med en dyr kamera.
Sebbes amerikanska kompis som vi var hemma hos var inte heller riktigt van vid händelserna utan gick upp för att byta om. Vi var inne på hans rum och han tog ogenerat av sig sina byxor. Jag råkade då se att hans pillevick hade hittat ut ur hans kalsonger. "Ey! Did you see my penis now?" frågade han. "Unfortunitly i did. Are you circumcised?" fortsatte jag. Han var det. Rätt ovanligt för en islandssvensk att se en sån skapelse. Jag fick då reda på att de gör detta ingrepp redan vid födseln och att de inte riktigt har något val. Jag frågade hur det var. Han sa att han börjar vänja sig vid det.
Efter att vi tagit farväl av de flesta på det partyt åkte vi vidare till en annan avslutningsfest. Det var för en korean vid namn Summer Lee. När vi kom dit var det inte riktigt som den första vi var på utan det satt två kvinnor i en soffa och åt en kaka de bakat tidigare under dagen. Vi sa allihop att vi inte ville ha kaka men detta är något jag ångrar idag. De hade en lägenhet utan dess lika med balkong hela vägen runt på 15e våningen. I en stad som Sydney blir allting väldigt häftigt på 15e våningen.
Vi gick sen vidare upp på en kulle bredvid en golfbana. "Här kan det vara häftigt" sa Sebbe, och berättade om att han och hans polare alltid brukade gå dit. Det var inte alls häftigt utan det var mest jobbigt att ta sig dit i det blöta gräset. Tygskor hade jag också så det är jobbigt idag t.o.m. Därefter åkte vi hem för att lägga oss igen. Just nu sitter vi hos Sebbe och Jon laddar för kommande arbetsintervju för ett lagerjobb. Han är lite nervös för han vet inte ens hur man tar sig dit. Jag vet inte vad jag ska hitta på. Kanske åker en sväng till Hanna för att se hur hon har det. Hon vet inte om detta än men det vet jag och det räcker.
Hejdå!
Freyr
Igår vaknade vi upp i Sydney i vår lya. Jag och Goliat låg på nerevåningen och hörde Jon komma nerspringande. "Ny dag nya möjligheter" skrek han och log sitt bredaste leende. Jag och Goliat kollade lite snabbt på varandra och somnade om. Efter en timme eller två gick vi sen upp för att möta upp Sebbe. Sebbe var då inte hemma utan hans sambo Bede mötte oss i dörren. "Come in guys" sa han. Vi gick då in och satte oss lite i soffan. Jag pratade lite med Bede och kom fram till att han lever drömliv. Sen satte vi igång en film och somnade till filmen. Jon spolade tillbaka en hel del och när jag vaknade funderade jag på varför jag hade en deja vu i varje scen. Han förklarade sen lugnt för mig vad som hade hänt.
Sebbe kom sen hem och blev glad över att se oss. "Vad händer?" frågade han. "Vi är bjudna på middag" sa Goliat då. Vår kära vän Anna från England som vi skrivit om tidigare skulle bjuda oss på curry. Jag tänkte då på min kära mor som säger curry på ett ganska roligt sätt. Karry. Den största anledningen till middagen var för att Anna nu flyttat in till ett beach-house där hon lever loppan. Vi var givetvis sugna på att se hur hon har det nu för tiden. Vi stötte dock på ett litet problem. När vi kom ut till huset hade jag ju givetvis glömt lamporna på så batteriet var tomt som en flaska utan vatten. Jag sa till Jon att han skulle putta bilen för den stod ganska bra i nerförsbacke och allt. När han fått fart på den och det rullade så kom jag på att jag aldrig fått veta av någon hur man gör inne i bilen när man ska starta den på något sätt. Så jag åkte ner hela backen och där stod vi. Vi tog då hjälp av en annan kille som bor i Sebbes lägenhet och han skulle tydligen veta hur man gjorde. Vi puttade upp bilen för backen igen och våra nyduschade kroppar var återigen igen smutsiga. Vi fick inte igång bilen nu heller. Vi ringa Anna och sa att vi nog blir lite sena. Ingen vi frågade hade startkablar och livet kändes sådär hopplöst igen. Anna kom då på idén att hon tar maten till oss istället. "JA!" sa vi alla i kör.
Anna kom och hade med sig en till nyfunnen vän som heter Emma Rosdal. En pigg svensk lady från Arboga. När jag och Emma hade pratat lite märkte vi att vi hade många gemensamma vänner i innebandyvärlden och att hon t.o.m är kompis med båda Goliats systrar. Och här satt vi och åt karry ihop. Världen är sjukt stor när man väl tänker efter. Vi åt upp vår mat och var mätta och belåtna. Efter maten kom engelskvinnan på att vi tar varsin nice cup of tea. Vi drack upp den och Jon överraskade oss alla med kakor som han hade köpt. Efter maten tänkte vi att vi skulle dra på några avslutningsfester. Sebbe har några vänner som ska åka tillbaka till sina hemland kommande vecka. Sagt och gjort, efter att vi använt startkablarna som Anna tagit med sig så drog vi en runda med huset först så att det skulle komma igång. Sen trängde vi ihop oss i Annas bil och började åka.
Först skulle vi till Sebbes första kompis. Där hade de avslutningsfest för en annan kompis. Vi kom in till något vi aldrig tidigare skådat. Fjorton grabbar hoppade runt svettiga i hallen och slog varann i takt med hardcoremusiken som ljöd i 140 db. En träffade en lampa som tappade bitar och bitarna flög iväg och förstörde nästan en dator. Väggarna kantades av sjukt många cyklar och man visste inte vart man skulle ta vägen. Skulle man dela den här stunden med dem eller skulle man stå och iaktta? Efter en liten stund av oroligheter märker vi att de står och filmar skiten med en dyr kamera.
Sebbes amerikanska kompis som vi var hemma hos var inte heller riktigt van vid händelserna utan gick upp för att byta om. Vi var inne på hans rum och han tog ogenerat av sig sina byxor. Jag råkade då se att hans pillevick hade hittat ut ur hans kalsonger. "Ey! Did you see my penis now?" frågade han. "Unfortunitly i did. Are you circumcised?" fortsatte jag. Han var det. Rätt ovanligt för en islandssvensk att se en sån skapelse. Jag fick då reda på att de gör detta ingrepp redan vid födseln och att de inte riktigt har något val. Jag frågade hur det var. Han sa att han börjar vänja sig vid det.
Efter att vi tagit farväl av de flesta på det partyt åkte vi vidare till en annan avslutningsfest. Det var för en korean vid namn Summer Lee. När vi kom dit var det inte riktigt som den första vi var på utan det satt två kvinnor i en soffa och åt en kaka de bakat tidigare under dagen. Vi sa allihop att vi inte ville ha kaka men detta är något jag ångrar idag. De hade en lägenhet utan dess lika med balkong hela vägen runt på 15e våningen. I en stad som Sydney blir allting väldigt häftigt på 15e våningen.
Vi gick sen vidare upp på en kulle bredvid en golfbana. "Här kan det vara häftigt" sa Sebbe, och berättade om att han och hans polare alltid brukade gå dit. Det var inte alls häftigt utan det var mest jobbigt att ta sig dit i det blöta gräset. Tygskor hade jag också så det är jobbigt idag t.o.m. Därefter åkte vi hem för att lägga oss igen. Just nu sitter vi hos Sebbe och Jon laddar för kommande arbetsintervju för ett lagerjobb. Han är lite nervös för han vet inte ens hur man tar sig dit. Jag vet inte vad jag ska hitta på. Kanske åker en sväng till Hanna för att se hur hon har det. Hon vet inte om detta än men det vet jag och det räcker.
Hejdå!
Freyr
Kommentarer
Postat av: Jakob
Hej, vännen! Oerhört välskrivet och roligt. Man undrar var du får allt ifrån. Man undrar var du har allt ifrån (hrmm ...) AVsnittet när du upptäcker att du inte vet hur man gör inne i bilen när den ska puttas igång ... jag tjöt av skratt! När du är tillbaka, ska jag ta igen den försummelsen, jag lovar! Den var också otroligt träffsäker, kommentaren om att världen är sjukt stor! Det är helt enkelt lysande! Jag blir så glad av att läsa dina inlägg, grabben! Stolt och glad! Kör på! Ha det bra och lycka till!
Pappa
PS. Glöm inte att ta det försiktigt också! Ds.
Trackback
